Årets Lusitano Feira blir något i hästväg! Inte bara att det är en helg fylld av avelsvärderingar, dressyrtävlingar, uppvisningar och föredrag. Svenska Lusitanosällskapet firar dessutom 20 år! Vid det konstituerande mötet i oktober 2003 antogs stadgarna för föreningen, vars syfte är att främja lusitanorasen i Sverige. Ylva Hagander. tidigare ordförande, berättar om tillkomsten.
Ylvas första kontakt med lusitanorasen skedde slumpartat. En väninna fyllde år och detta skulle firas i goda vänners lag och till häst. Trots att de alla var inbitna islandshästryttare ville de ändå prova något nytt och valet föll på Portugal. Då, i början av 2000-talet, var ridresor dit inte lika vanliga som idag. Men de inkvarterade sig hos João Lynce, världsmästare i working equitation. Ylva och hennes kompisar, däribland Nina Keskitalo, red långa intensiva pass på Joãos hästar. Det var en helt ny upplevelse. Efter några dagar var de frälsta.
Det dröjde inte länge innan både Nina och Ylva var lyckliga ägare till varsin lusitanohingst. Nina köpte Odalisco, Ylvas val föll på Jambo, senare känd som den bevingade Pegasus för en stor publik. När hon köpte honom var han ”en ful, nervös och oskolad liten hingst.” Att en ful ankunge kan bli en vacker svan är han bevis på. Hennes intresse för rasen gjorde att hon strax började förhandla om ytterligare en hingst från Portugal. Den hon köpte var Importante, vinnare i lag-VM i working equitation och vinnare i den enskilda dressyrdelen. Både Odalisco och Importante var godkända i Portugal men fick som första lusitanohingstar sin avelsvärdering för Sverige via Hästavelsförbundets avelsvärdering.
Redan vid föreningens bildande sågs det som nödvändigt att bli erkänd som systerorganisation till portugisiska APSL. Ett av Svenska Lusitanosällskapets (SLS) mål är att främja avel och då krävs tillstånd för avelsvärdering. Det visade sig dock bli en segdragen historia. Intresset från svensk sida var betydligt större än från portugisisk. Parallellt med förhandlingarna skedde också överläggningar på hemmaplan med Jordbruksverket, för att registreras som stamboksförening.
En person är ständigt återkommande i berättelsen om föreningens första år. Det är Margareta M Brandau. Hennes betydelse inte bara för föreningen utan också för det svenska intresset för lusitanorasen är otvetydig. Så också hennes betydelse för att SLS skulle accepteras av APSL. Där bidrog också João och portugisiske tränaren och beridaren Julio Borba.
Margareta som sedan många år är bosatt i Portugal har ett stort nätverk och hennes förmåga att använda sina kontakter inom hästvärlden har varit avgörande. Att hon också blev föreningens första ordförande var följdriktigt.
2007 kunde Ylva och dåvarande ordförande Kent Lökke åka till Cascais för att äntligen skriva på papper med APSL. SLS blev då godkänd som registerförande systerförening.
2010 ändrades reglerna inom EU för stambokföring och föreningen ombildades till rasorganisation. Det innebär att stamboken för lusitanohästar sedan dess finns i Portugal och APSL ansvarar för den. De stambokför både svenska och portugisiska lusitanohästar. SLS fungerar däremot som ett serviceorgan mellan dem och de svenska medlemmarna och sköter förmedlingen av ärenden som exempelvis inskrivningsbevis, ägarbyten och födelseregistrering. Även passhanteringen sköts i Portugal eftersom endast stambokförande land kan utfärda pass. Detta gäller även svenskfödda hästar.
Den årliga feiran, som i år infaller 15–17 september, är en viktig del i föreningens arbete. Då sker som sagt avelsvärdering, tävlingar och uppvisning och hela helgen är en fest till lusitanons ära. Enligt överenskommelse med APSL är det alltid en domare från dem som står för värderingen. Den allra första avelsvärderingen var på Fors gård 2005 då João Rodrigues var domare, tillsammans med Jan Lockwall som var domare för specialraser i Sverige. Flera olika ställen har därefter fungerat som värd; Antuna, Näsbyholm, Helmers i Strängnäs och Skara. Men sedan 2012 har Rotbrunna varit platsen för feiran. I år med Rui Almeida som utsedd domare.
I dag finns cirka 580 lusitanohästar i Sverige och intresset för rasen ökar stadigt. Den svenska aveln är dock fortfarande inte stor, men feiran bidrar till att öka intresset. 2013 gick Champion-titeln för första gången till en svenskfödd lusitanohingst. Det var den då femårige Dinamo Y.H, som med denna utmärkelse knyter ihop berättelsen om Ylvas och Ninas första resa till Portugal. Dinamo Y.H, som är Ylvas uppfödning, är nämligen efter Ninas hingst Odalisco. Det som började som en oväntad förälskelse i en okänd ras resulterade inte bara i en ovanligt fin häst. Det lade ju också grunden till föreningen.
Nu, tjugo år senare är SLS mer livaktig än någonsin. ”Vi i Svenska Lusitanosällskapets styrelse arbetar för att det ska vara självklart att vara med i föreningen när man har en lusitano oavsett om man tävlar, tränar, avlar eller ’bara’ har en bästa kompis,” säger ordförande Katarina Eningsjö. Det givna tillfället för att alla som vill lära mer om rasen är förstås den stundande feiran, med fest i dagarna tre!
Comments