REGISTRERING

Svenska Lusitanosällskapet är medlemmar i Svenska Hästavelsförbundet. Detta för att ta del av denna paraplyorganisation för svensk avel av olika raser i Sverige.

UELN-nummer, vad är det?
 

UELN-nummer står för Unique Equine Life Number och är hästens ”registreringsnummer” Du hittar det i hästens pass, för det är i samband med utfärdandet av passet som hästen får sitt UELN.

Nedan en tabell som visar olika länders lusitanokoder. Först kommer landet sedan organisationen  och koden avslutas med APSLs registreringsnummer.

Är man intresserad läs mer här http://www.ueln.net/

 

Result of the UELN code of the organisations which register the breed Lusitano.

Take care. There can be different codes for one organisation. For example, the English society "Weatherbys" has one code for the English thoroughbreds, another one for the Irish thoroughbreds and another one for all the others English breeds registered in its database.

Slutet av hästens liv

Denna artikel är skriven av Svenska hästavelsförbundet

Många beslut i slutet av hästens liv 
Att ta beslut om att avsluta hästens liv är ett mycket känslosamt och tungt beslut som hästägare helst vill slippa tänka på. Den sista perioden är präglad av flera viktiga val att ta ställning till; det är upp till ägaren att besluta när det är dags för hästen att avlivas, man måste också avgöra var och hur det ska ske och vad som ska hända med kroppen efter hästens död. Att prata om avlivning och slakt är svårt, men viktigt – för hästarnas skull.

 
Att avgöra när det är dags för avlivning kan vara ett mycket svårt beslut att ta. Som hästägare kan man få stöd och hjälp av en veterinär att bedöma hästens fysiska tillstånd och även dess livskvalitet. Det kan även vara bra att diskutera beslutet med en god vän som känner till situationen. Att sedan välja hur och var hästen ska avlivas är alltid hästägarens beslut. Vilket beslutet än blir är det viktigt att det är väl övervägt och baserat på god kunskap.

Förr var det vanligast att hästen slaktades till livsmedel men idag är det inte bara slakteriet som gäller. Man kan välja att t.ex. avliva hästen hemma vid stallet eller på en klinik och efter avlivningen finns flera sätt att omhänderta kroppen på. Det är lätt att som hästägare stå oförberedd när man måste bestämma vad som ska hända med hästen när den inte kan, eller ska leva längre.
Projekt ”Hästliv”
Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har tagit initiativ till projektet ”Hästliv” som drivs i samarbete med bl.a. Jordbruksverket och landets hästorganisationer. Projektet ska belysa situationen som uppstår när en häst måste avlivas. Målet är att öka kunskapen om alla tillgängliga alternativ för att på så sätt underlätta situationen för hästägare. Projektet vill dessutom lyfta fram det svenska slaktalternativet och de fördelar som finns om fler hästar slaktades till livsmedel när livet är över.
Slakt- och avlivningsstrukturer
Under de senaste 20 åren har slakten av häst minskat betydligt. Endast en tredjedel av de hästar som avlivas varje år slaktas för att användas till livsmedel. Majoriteten avlivas på andra sätt än genom slakt och därefter omhändertas kroppen på olika vis.

Antal avlivade hästar i Sverige 2011.
Slakt  4503
Energiåtervinning (destruktion)  6300
Kremering  1647
Begravningstillstånd  1122
Totalt 13 572
EU-regler om hästpass och skärpt hygien vid nödslakt kan vara två orsaker till att slakten av häst har minskat. Men förmodligen beror också mycket på en förändrad syn på hästen och hur den används. Det är t.ex. betydligt vanligare med fler och mer avancerade läkemedelsbehandlingar idag, vilket kan resultera i långa eller livstids slaktkarenser.

Många tror att en orsak till den minskade slakten av häst är att många slakterier slutat ta emot hästar, vilket inte stämmer. Det finns i stort sett lika många slakterier som slaktar häst idag som för 10 år sedan. 2011 var 30 slakterier aktiva och 2003 var samma siffra 25 stycken.
På slakteriet – vad gäller och hur går det till?
För att kunna slakta hästen måste den vara slaktanmäld hos slakteriet. Hästägaren kontaktar själv det valda slakteriet och då avtalas en särskild dag och tid när hästen tas emot. Man kan ibland få räkna med ett par veckors väntetid eftersom hästar oftast planeras in vid sidan om övrig slakt.

För att få slakta en häst på ett slakteri måste den ha ett giltigt hästpass, vilket också måste vara originalpasset. Har den ett duplikatpass eller är behandlad med vissa läkemedel är slakt inte längre ett alternativ. Vad som gäller mer exakt om passet kan man fråga slakteriet vid slaktanmälan.

 
Behandling med Fenylbutazon vet. utesluter alltid hästen från slakt.

Livstids slaktkarens är vanligt om hästen blivit behandlad med kortisonpreparat i leder eller med smärtstillande och inflammationsdämpande preparat som t.ex. Fenylbutazon vet. (”butta”).
Slakt av häst på slakteri skiljer sig från slakt av andra djur. Hästen körs oftast in av sin ägare istället för att slakteriets transport kommer och hämtar den vid stallet. Slakterier anpassar också verksamheten för att det ska passa både hästar och hästägare. Det är exempelvis vanligt att ta emot hästar vid tidpunkter när det är lugnt på området, som tidigt på morgonen innan övrig verksamhet startat. Hästar hanteras också separat, de avlivas direkt vid ankomst och stallas mycket sällan upp på slakterier.

Själva slakten går till så att hästen först bedövas med en bultpistol eller skjutvapen mot huvudet.
Hästen blir genast medvetslös och faller ihop. Det är endast en bedövning och därefter sker själva avlivningen genom att hästen avblodas.  Avblodningen gör att kroppen töms på blod, hjärtat stannar och hästen avlider. När hästen är avlivad används sedan kroppen till olika livsmedelsprodukter och ägaren får betalt för det köttet som kan användas.
Annan avlivning av häst
Väljer hästägaren att avliva sin häst på annat sätt än slakt till livsmedel så sker det på en plats som ägaren själv bestämt. De allra flesta väljer att låta hästen avsluta livet hemma vid stallet, med fördelen man slipper åka iväg vilket kan kännas tryggt och skönt.

 
Att låta avliva hästen vid stallet kan kännas tryggt.

Avlivningen kan ske med samma metod som vid slakt, bedövning följt av avblodning, eller genom en injektion med avlivningsvätska. En s.k. medicinsk avlivning med injektion får bara utföras av en veterinär. Antalet medicinska avlivningar har de senaste åren ökat betydligt, kanske eftersom det kan upplevas mindre dramatiskt än avlivning med bedövning och avblodning. Säkerheten är viktig vid en medicinsk avlivning, avlivningspreparat är mycket giftiga och utgör därför en tydlig fara för personer som närvarar. Veterinärer är speciellt utsatta då de hanterar preparaten vid dosering och injektion. Det finns tyvärr rapporter om situationer då preparaten brustit i effektivitet. det har då tagit lång tid att avliva hästen, något som i de fallen är mycket oroväckande för hästens välfärd.

Förutom en veterinär kan hästägare även anlita andra aktörer för att avliva hästen, t.ex. Svensk Lantbrukstjänst, djurambulanser eller de som specialiserat sig på just avlivning; så kallad trotjänartjänst. Vissa djurparker erbjuder också möjligheten att avliva hästen mot att kroppen sedan får användas som mat till parkens rovdjur.
Att omhänderta kroppen
Det finns tre huvudalternativ för att omhänderta kroppen efter döda och avlivade hästar; energiåtervinning (även kallat destruktion), kremering eller begravning.
Energiåtervinning (destruktion)
Energiåtervinning är det alternativ flest hästägare använder för att omhänderta avlivade hästar. Hanteringen innebär att kroppar av döda hästar och andra djur processas för att kunna användas som förbränningsmaterial, vilket i sin tur genererar t.ex. fjärrvärme. Energiåtervinning kan lyftas fram som mest klimatsmart av de olika alternativen. Hästens kropp omvandlas slutligen till energi, men hanteringen dessförinnan medför också flera transporter och processen är relativt dyr, vilket hästägaren får betala.
Kremering
Att kremera hästen har ökat i popularitet de senaste åren. Det är det dyraste sättet att omhänderta en hästkropp, en separat kremering kan kosta upp mot 15 000 kronor. Men det kan vara känslomässigt tilltalande eftersom det ger ägaren möjlighet att få tillbaka askan efter hästen, som därefter kan begravas, sparas eller spridas för vinden.  Kremering är förutom att vara kostsamt också den mest energikrävande processen. 
Begravning
Om man har mark tillgänglig har det blivit mer och mer populärt att låta begrava hästen ”hemma på gården”. Det ger en plats att kunna gå till i framtiden för att minnas vilket många uppskattar. Man måste ansöka om tillstånd från länsstyrelsen och platsen ska godkännas av kommunens miljökontor. Antalet tillstånd ökar kraftigt och även om marken godkänns finns alltid en risk att jord och vatten förorenas. Det finns ytterligare en miljömässig aspekt; det är relativt okänt hur giftiga avlivningspreparat bryts ned i hästkroppen och vilken risk som finns för läckage till marken.
Ekonomiska aspekter
Hur hästägaren i slutänden väljer att låta hästen avsluta livet kan påverkas av ekonomiska förutsättningar. Att slakta hästen till livsmedel är det enda alternativet för hästägare som vill undvika en utgift. Andra sätt att avliva en häst och få kroppen omhändertagen kan bli mycket kostsamma. Dyra avlivningsalternativ är en orsak till att hästar skänks bort och slussas runt i samhället mot ett många gånger osäkert öde.
Import och resurshantering
Trots att konsumtionen av hästkött i Sverige är låg krävs import för att täcka efterfrågan. Varje år importeras mellan 350 och 400 ton hästkött, bl.a. från Sydamerika och Kanada via Belgien. Import bidrar inte bara till en negativ klimatpåverkan genom långväga transporter, köttet importeras dessutom från områden där transport och kontroll av slakt inte motsvarar våra högt ställda krav på djurskydd och livsmedelssäkerhet. Om fler hästar slaktades i Sverige skulle volymen hästkött som måste importeras kunna minska.

Vid slakt används hästens resurser när den går in i livsmedelskedjan. Med tanke på att stora delar av världens befolkning står inför en hotande livsmedelsbrist är det viktigt att hushålla med alla tillgängliga resurser. Att istället gräva ner eller elda upp fullt användbara livsmedel kan därför anses vara slöseri med resurser.
Slakttransporter
Det finns återkommande uppgifter om att en del svenska hästar transporteras till slakt utomlands. Högre avräkningspris och större efterfrågan i Europa är drivkraften bakom verksamheten och även det som skapar lönsamhet.

Slaktransporter genom Europa.
Bilder: World Horse Welfare.

Det dokumenteras mycket allvarliga djurskyddsproblem under dessa transporter, som utmattning, uttorkning, skador och sjukdomar. Det finns flertalet organisationer som arbetar dagligen med att förebygga verksamheten, både med politiska aktiviteter och genom att vara närvarande ute på vägarna. På sikt kan en ökad slakt i Sverige resultera i högre avräkningspris vilket minskar de ekonomiska skillnaderna och även risken att svenska hästar säljs till slakt utomlands.

I beslutet om avlivning av en häst är det slutligen bara hästägaren som väljer hur det ska ske. Det är en komplex situation som väcker många känslor, åsikter och frågor. Att skiljas från sin häst kommer alltid vara mycket sorgligt och svårt att förbereda sig inför. Men god kunskap om hur det kan gå till kan underlätta och bidra till att fatta det beslut som passar för just den hästen och situationen.

Läs mer om slakt, avlivning och omhändertagande av hästkroppar på portalen HästSverige:
https://hastsverige.se/om-hastar/nar-hastens-liv-ar-slut/

Karolina Thorell
Projektledare ”Hästliv”, HNS.
karolina.thorell@nshorse.se

Härstamningskontroll av lusitanoföl

När fölet är fött måste det härstamningskontrolleras mot mamman och pappan. Detta gör man på Hgen labb på SLU ”Sveriges lantbruksuniversitets husdjursgenetiska laboratorium”.

Detta är inget svårt och går ofta till så att den som Chipmärker och signalementsbeskriver hästen ”hjälper till ” att ta DNA från svansroten. Detta prov monteras på ett speciellt sätt på ett ”provkitt” som skickas till Hgen labb.

Man kan behöva kontakta labbet för att kontrollera om de har DNA på moderna och fadern. Har man köpt ett dräktigt sto i Portugal så finns ju DNA på fader och moder hos motsvarande labb i Portugal. Det man behöver göra då är skicka med en tydlig beskrivning av vad man vill ha gjort där man anger ras på hästen samt fader och moders namn samt L-nummer

 Det svenska laboratoriet kontaktar då det portugisiska så skickar de DNA-resultatet till Sverige.

 

Detta sker kostnadsfritt och brukar gå smidigt om man skriver tydligt vad man vill ha gjort. Är Du osäker kontakta oss så skall vi guida Dig på kontakt@lusitanosallskapet.se

Registrering av lusitanoföl

Stamboken


Stamboken har två delar ett för föl och icke avelsvärderade hästar Livro Nascimentos och ett för avelsvärderade ston och hingstar. Livro de Adultos För att stambokföras i Livro de Adultos ska hästen ha godkänts på en avelsvärdering.  Det är endast avkommor till två lusitanohästar som är inskrivna i Livro de Adultos som får avla renrasiga lusitanoföl. Är de inte inskrivna blir fölet trots full stam en Cruzado dvs korsning. Dessa hästar registreras inte hos APSL. Läs mer om stambok och avelsvärdering här. Titta i stamboken här: www.cavalo-lusitano.com.

När Du skall betäcka ditt sto tänk på följande

Är Du ansvarig för sto eller hingst vid betäckning skall hingstägaren föra en språngrulla. Det gör man på avsedd blankett som Du kan ladda ner här. Denna skickar Du in till registrator@lusitanosallskapet.se senast 30/9 eller 6 månader efter betäckningen. Glöm inte att hingstägaren sedan på samma blankett föra in resultatet dvs fölet och återigen skicka in den till oss. Stoägaren skickar in Birth Declaration. När fölet är fött tillsammans med nedan dokument.

När fölet är fött gör följande för inskrivning i Livro Nascimentos:

Börja med att meddela hingstägaren resultatet.
Skriv ut APSLs blankett för fölregistrering (Registration of Births) som du kan ladda ner här.
Hitta en godkänd ID och Chipmärkare. En lista med dessa finns på svehast.se. ID-kontrollen får inte utföras av hästägaren eller uppfödaren (skall Du göra ett portugisiskt pass kan det vara läge att göra signalementsbeskrivningen på deras papper, detta beställes av kassor@lusitanosallskapet.se) . Be kontrollanten ta DNA (tagelprov från svansen) för härstamningskontroll. Har mamman tidigare avkommor räcker det med fölet tag annars både på sto och föl. För äldre hästar kan det behövas blodtypning. Kontakta oss om Du är osäker.
Hästen ska också chipmärkas av ID-kontrollanten och chipnumret anges på ’Registration of Births’ och konturdiagram Läs mer nedan
Skicka DNA prov till Svenska Lantbruksuniversitetets Husdjursgenetiska laboratorium. HGenlabb Adress här.


Skicka 2 kopior till SLS av
1, Språngrullan med resultat på betäckning
2, Kopia på resultat på DNA analys,
3, Kopia på ID och chip handlingar.

Efter en tid får du ett inskrivningsbevis (Boletim de Inscrição). APSL har långa handläggningstider, det kan röra sej om 6–12 månader. Samtidigt får du en faktura på inskrivningsavgiften (se aktuell prislista under fliken avgifter/priser). Därefter kan du ansöka om hästpass. APSL utfärdar alla renrasigas hästpass även svenskföddas.

Inskrivningsavgifter
För stamboksärenden utgår vi från APSLs ordinarie avgifter avrundat med en ungefärlig eurokurs. Våra medlemmar får dock rabatt vid inskrivning i Livro de Nascimentos eller Adultos. Portokostnader tillkommer. För aktuell prislista se fliken Avgifter/priser

Eftersom Svenska Lusitanosällskapet (SLS) är APSLs svenska dotterförening så hanterar vi frågor om stambokföring, ägarbyte m.m. för alla svenska Lusitanohästar. Skicka därför alltid handlingar inscannade till Ylva Hagander på mail: ordforande@lusitanosallskapet.se.

Registrering av renrasig lusitano

Information om Registrering


Den portugisiska Lusitanoföreningen Associação Portuguesa do Cavalo Puro Sangue Lusitano (APSL) stambokför både svenska och portugisiska Lusitanohästar. För att en Lusitano ska betraktas som renrasig behöver den vara inskriven hos APSL. De stambokför inte korsningar.

Eftersom Svenska Lusitanosällskapet (SLS) är APSLs svenska dotterförening så hanterar vi frågor om stambokföring, ägarbyte m.m. för alla svenska Lusitanohästar. Skicka därför alltid handlingar inscannade till  Ylva Hagander på mail till ordforande@lusitanosallskapet.se.

APSL har ett register för avelsgodkända ston och hingstar, Livro de Adultos, och ett för övriga Lusitanos, Livro de Nascimentos. För att stambokföras i Livro de Adultos ska hästen ha godkänts på en avelsvärdering med domare från APSL. För att skrivas in i Livro de Nascimentos behöver båda föräldrarna finnas med i Livro de Adultos. Läs mer om stambok och avelsvärdering här.

För dej som vill avla på en Lusitano är det alltså viktigt att den är eller kan bli stambokförd i Livro de Adultos så att avkomman kan skrivas in hos APSL. Lika viktigt är att ”partnern” finns i den stamboken. Det räcker inte med att han/hon är inskriven i Livro de Nascimentos!

Ett bevis på stambokföring är APSLs inskrivningsbevis ”Boletim de Inscrição”. Det står på detta om det avser Livro de Nascimentos eller Livro de Adultos. Via APSLs hemsida www.cavalo-lusitano.com kan man få fram härstamning och avkommor för inskrivna hästar. Klicka på ”Stud Book” (texten är dock på portugisiska). För mer information kan du läsa APSLs stamboksreglemente som finns på engelska här.

Härstamningskontroll
Man kan kontrollera släktskapet mellan föl och föräldrar på två sätt. Numera används främst DNA-typning, där man jämför fölets och förälderns DNA-profil. En ID-kontrollant eller veterinär tar då ett hårprov från svansen. En äldre metod är blodtypning, där fölets blod jämförs med förälderns. APSL har krav på att härstamningskontroll görs mot båda föräldrarna för att avkomman ska få skrivas in. Det innebär att både ston och hingstar i avel ska vara DNA-typade, men för äldre Lusitanos har APSL ibland bara resultat från blodtypning.
 
Föl kan behöva både DNA-typas och blodtypas. Det beror på att APSL kanske inte har DNA-typ för föräldrarna, utan endast blodtyp. Man kan dock kontakta APSL och fråga om det räcker med att göra en DNA-typning, vilket alltså förutsätter att APSL har en DNA-typ för båda föräldrarna. I annat fall rekommenderar vi att du gör både DNA- och blodtypning för att slippa förseningar vid inskrivningen.

Härstamningskontrollen kan göras i Sverige av Husdjursgenetiska laboratoriet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Mer info finns här. Provtagningsmaterial kan beställas via tfn 018-67 28 04 (må-fr kl. 8-9 och 12-13) eller fax 018-67 28 48. 
 
Om SLU har DNA-typ på någon av föräldrarna så kan de sända ett intyg om härstamningen. I annat fall skickas en DNA- och/eller blodtyp som sedan APSL kan jämföra med förälderns. Vilka uppgifter SLU har om föräldrarna kan man få reda på samtidigt som man beställer provtagningsmaterial.

Inskrivning hos APSL
Den här informationen gäller inskrivning i Livro de Nascimentos av svenskfödda Lusitanos. Båda föräldrarna måste vara stambokförda i Livro de Adultos. Inskrivning ska begäras inom en månad efter födsel genom att skicka följande handlingar till SLS registrator:

1. APSLs blankett för fölregistrering (Registration of Births) som du kan ladda ner här.
2. Gör en signalementsbeskrivning med konturdiagra. Vill Du göra portugisiskt pass skall detta göras på speciell blankett. Denna beställes av kassor@lusitanosallskapet.se . Kopia av konturdiagram gjort av godkänd ID-kontrollant. En lista med dessa finns på svehast.se. ID-kontrollen får inte utföras av hästägaren eller uppfödaren.
3. Hästen ska chipmärkas av ID-kontrollanten och chipnumret anges på ’Registration of Births’ och konturdiagram.
4. Kopia av utlåtandena för härstamningskontroll för båda föräldrarna (om inte dessa skickats direkt från SLU till SLS).

Efter en tid får du ett inskrivningsbevis (Boletim de Inscrição). APSL har långa handläggningstider, det kan röra sej om 6–12 månader. Samtidigt får du en faktura på inskrivningsavgiften (för aktuell prislista se fliken avgifter/priser). Därefter kan du ansöka om hästpass. APSL utfärdar alla renrasigas hästpass även svenskföddas. Även ägarbyte ska anmälas till SLS.

Betäckningsrapport och språngrulla


SLS svarar för hästkontrollen för renrasiga Lusitanohästar. Skicka därför betäckningsrapporter och språngrullor inscannade till Ylva Hagander på mejl ordforande@lusitanosallskapet.se. Varje betäckning ska skrivas in på en betäckningsrapport som finna här på hemsidan.

Hingstägaren behöver också fylla i APSLs språngrulla (Covering Certificate) som kan laddas ner här. Även denna skickas till SLS senast 30 september.

Stoägaren, som ska meddela fölningsresultatet till hingsthållaren inom en månad efter fölning. Om stoet går gall eller kastar skall ocskå det rapporteras till hingstägaren. SLS kommer sedan att fakturera hingstägaren stoavgiften.

Betäckningsrapport och språngrulla icke renrasig


För ickerenrasiga hästar beställer hingstägaren ett betäckningsrapporter från Svenska Hästavelsförbundet (SH). Mer info finns på svehast.se, klicka på ”Hingst”.

Senast den 30 september varje år ska hingstägaren skicka in en språngrulla över betäckningssäsongens samtliga betäckningar, oavsett ras (även egna ston). Du kan ladda ner språngrulla här. Bifoga den gröna delen från betäckningsrapporterna. Senast 30 september året därefter ska du skicka in ytterligare ett exemplar av språngrullan med uppgift om resultat av betäckningarna. Gör därför språngrullan i två exemplar!

Den vita delen av betäckningsrapporten lämnas till stoägaren, som ska meddela fölningsresultatet till hingsthållaren inom en månad efter fölning. Om stoet går gall eller kastar skall den vita delen skickas med språngrullan vid årets rapportering. SLS kommer sedan att fakturera hingstägaren stoavgiften. Den är 350 kr för varje betäckt sto. Vid försenad rapportering tillkommer straffavgifter, 1 750 kr för första betäckningen och därefter 700 kr per betäckning (detta enligt SHs bestämmelser).

Hingstägaren behöver också fylla i APSLs språngrulla (Covering Certificate) som kan laddas ner här. Även denna skickas till SLS senast 30 september

Spermaprov


När din hingst godkänts på avelsvärderingen så behövs också ett spermaprov för att han ska få stambokföras i Livro de Adultos. Spermaprov behöver dock inte lämnas om någon avkomma till hingsten har lämnat DNA-prov till APSL som styrker släktskapet, eftersom det därmed framgår att hingsten är fertil. Man bör ha tömt hingsten några gånger innan provet tas, och det kan vara lämpligast att göra detta på våren före betäckningssäsongen. Mer information och provtagningsmaterial kan fås från SLUs spermalab, tfn 018-67 21 75.

Rådgör med din veterinär om spermaprovet kan tas i ditt stall. Veterinären bör skriva på remissen att ni vill ha ett utlåtande på engelska om hingsten är fertil samt ”percentage of progressive mobility” (motilitet) och ”physical aspects of the testicles” (klinisk undersökning av testiklarna). Veterinären bedömer motiliteten i mikroskop vid provtagningstillfället.

Inskrivningsavgifter


För stamboksärenden utgår vi från APSLs ordinarie avgifter avrundat med en ungefärlig eurokurs. Våra medlemmar får dock rabatt vid inskrivning i Livro de Nascimentos eller Adultos. Portokostnader tillkommer. För aktuell prislita se fliken Avgifter/priser